Hej!

Igår kan man säga att det var den absolut jobbigaste dagen i mitt liv för mig. Jag grät konstant i ca 3 timmar. Sedan kunde jag lugna ner mig lite och tänka på att hon har det bra där hon är nu och att hon hade det jättebra hemma hos oss i dessa 6 1/2 år som hon bodde här. Men i genomsnitt så kan man väll säga att jag grät till och från hela dagen och kvällen.

 

Inatt drömde jag att allt var som vanligt, att Nellie satt där ute på altanen och väntade på mig när jag kom ut mm. Men sedan vakande jag upp och insåg att jag bara hade drömt det.. Gick upp för att kolla om det verkligen var bara en dröm (för säkerhetsskull) och ja, såklart var det det.. Hon var inte där och mamma stod där ute och städade ur buren och plockade bort hennes saker. Då kom tårarna igen. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska ta mig ur detta?! Jag har tappat matlusten helt och är inte alls sugen på mat. Jag vill bara ha Nellie tillbaka!

Men det går inte och jag saknar henne så mycket!

Hon vet att vi älskade henne och jag hoppas att  hon älskade oss lika mycket:)

 

Jag stannade hemma från skolan idag också, kände att jag inte orkade, vill bara vara hemma och tänka på min lilla tjej så att hon känner att jag tänker på henne!